Vad är det för väder ute idag? – Det är bara väder.

Häromdagen kom jag att tänka på en sak, tänk vad mycket man bryr sig egentligen om saker som man ändå inte kan styra över. Som vädret t.ex. Det är ju verkligen en sådan där grej som man bara får lov att acceptera, vare sig man vill eller ej. När jag vaknar på morgonen är det bland det första som jag kollar i telefonen, vad det ska bli för väder. Tänk egentligen att något sådant alltför ofta får ”styra” våra liv? Förstår ni vad jag menar? Att något som vädret, som vi verkligen inte kan styra över ett endaste dugg, styr över oss? Och när jag menar styr över oss så gör det ju det. Ska vi sitta utomhus och äta? Nä det kommer att börja regna. Nä det är kallt. Nä det blåser. Osv osv. Samtidigt så är det ju helt självklart. För vem vill sitta ute och äta i regnet liksom?!

Jag minns när man var liten och man var ute och lekte med sina kompisar. Då var det bara väder helt enkelt. Varken bra eller dåligt. Jag tror inte att man brydde sig så mycket om det, inte som man gör nuförtiden iallafall. Regnade det, ja då gjorde man det bästa av det vädret. Som att t.ex hoppa i alla vattenpölar man såg. Var det varmt och soligt, ja då badade man. Var det snö och vinter, då åkte man pulka, miniskidor och byggde snögubbar. Man tog helt enkelt tillvara på det bästa för stunden. 

Ibland önskar jag att jag kunde tänka lite mer så, att är det regnigt så kan man fortfarande göra roliga saker utomhus (beror dock på hur mycket det regnar). Men förstår ni hur jag menar?

Tankar om det som var, men nu bara är en dröm

Tänk att få vandra med dig vid min sida, och även om jag inte kan se dig, så är du ändå närvarande, i mina tankar.

I mina tankar vandrar vi gatan fram, vi pratar om ditt och datt och om ingenting. Solen skiner, fåglarna kvittrar och allt är fint.

~

Soliga dagar får mig alltid att tänka på Mamma. Då hon älskade solen, och tog varje tillfälle som gavs till att njuta av dess strålar. Nu när jag själv är mamma, så kan jag se mycket av min mamma i mig själv. Det fina med att vara ute i naturen, att sitta i en skogsdunge som fullkomligt badar i sol och bara njuta. Rofylldheten som lägger sig som ett täcke över mig av att gå en kvällspromenad. Att gå förbi utanför på gatan och blicka in hos folk, och fundera över hur dem lever och vad dem gör.

Under en hyfsat lång period nu har jag drömt en hel del om mitt barndomshem och i området där jag själv växte upp. I drömmarna är jag tillbaka, och allt är som förut, fast ändå inte.

Äpplet faller inte långt från trädet…

Tänk hörni, vad ens tycke och smak förändras med tiden! Det är så mycket som jag nuförtiden tycker om, som jag inte favoriserade (milt uttryckt 😉 ) när jag var yngre.

Som ex. loppisar och antika saker. Det har ju nästan blivit lite av en ”fluga” nuförtiden, att inreda lantligt som andas vintage och retro (jag själv är ett stort fan av just det!). Jag minns såväl förr i tiden, när Mamma berättade att hon hade hittat något antikt som hon blev stormförtjust i, då skakade jag mest på huvudet och kunde för mitt liv inte förstå varför det var så skoj med gamla saker?! Men ett, tu, tre så är jag likadan själv! Äpplet faller ju inte långt från trädet brukar man ju säga, och ja, det ligger nog någonting i det 😉 :)

Det finns en affär (läs: loppis) uppe på byn som jag har planerat att vi (jag och lilla damen) ska besöka inom en snar framtid, och ni må tro vad jag längtar!

Jag har en hemlig dröm (ja nu är den ju inte hemlig längre haha 😉 ) om att packa bilen och bege mig iväg med familjen på en roadtrip genom sommar-Sverige. Att stanna till där vi känner för det, och inte behöva tänka ett dyft på vare sig ekonomi eller tid. Att ha plånboken och tiden till att besöka diverse olika loppisar, marknader av olika slag, sevärdheter osv osv. Det vore nåt!

8 år av saknad…

Idag är det inte vilken dag som helst, för det är nämligen min Mammas och Idas Mormors födelsedag. 66 år sedan min mor såg dagens ljus för allra första gången, och 8 år sedan hon gick bort.

Jag har tänt ett litet ljus bredvid Mammas fotografi och även ställt dit en bukett med vackra tulpaner. Tulpaner var en av Mammas favoritblommor, och därför blir jag alltid extra glad när jag ser tulpaner.

20170130_184340

Mamma du är så oändligt älskad och saknad…

Innan vs. efter barn

Jag vet att jag har skrivit en sådan här lista förut, men här kommer ytterligare en till, om sådant som är ”på tapeten” hemma hos oss nuförtiden.

Insikter innan vs. efter barn:

Innan:

Det fanns en tid i livet (den är inte alltför långt borta egentligen, dock känns den som ljusår bort) då man behövde ställa alarmet på sin mobil för att komma upp i tid.

Efter:

Ställa alarmet på mobilen kan jag strunta i nuförtiden :) Vi har ett eget litet ”alarm” som väcker oss i tid varje morgon.

~

Innan:

Förr i tiden (innan barn vill säga)tyckte jag att det kunde vara så stökigt när man kom hem till någon som hade barn. Det låg ju liksom leksaker och grejer slängda lite överallt och ingenstans.

~

Efter:

NU förstår jag hur den mamman eller pappan tänkte. det är absolut ingen idé att städa för om 0,2 sekunder är det kaos igen.

~

Innan:

Egentid var väl någonting man i stort sett hade hela tiden förut?

Efter:

Att gå och handla, helt själv på affären, och kunna stå och smygläsa tidningarna i tidningsstället utan att bli avbruten. Det ni.

~

Innan:

Diverse kroppsvätskor (ni förstår nog vilka jag menar) innan man fick barn var bara så äckligt så det inte var klokt. Och speciellt någon annans! (Menar den tiden som jag arbetade på småbarnsavdelningen på en förskola, HEJ dubbla plasthandskar vid blöjbyte liksom).

Efter:

NU om något är jag avslappnad till vad allt vad kroppsvätskor heter. Lite kräk eller snor på ens tröja, vad gör väl det? Värre katastrofer har väl skett?

~

Innan:

Minns när man kunde sitta på toaletten ifred och filosofera över livet.

Efter:

Sitta ifred på toaletten nuförtiden? Ja när mannen är hemma, annars ICKE. Direkt är Mammas hjärta där och öppnar blöjhinken (och om det vill sig illa plockar ut innehållet ur den innan jag hinner stoppa henne…), ställer sig bakom mig och tittar ner i toaletten (och funderar väl troligtvis på varför jag sitter där för), öppnar mitt badrumsskåp och plockar ut det som hon kan få tag i, öppnar pappans badrumsskåp och kikar in, tittar ner i toaletten igen och försöker kasta i det hon håller i handen.

~

Innan:

När jag får barn ska barnet bara sova i sin egna säng. Och jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder och bla bla, bla… Mm jo visst…  Det gick ju sådär med det.

Efter:

Sova i egen säng för all del, men vad gör man när dottern vaknar mitt i natten och vägrar somna om, och man själv har sovit en dryg timma, inte ställer man sig då och försöker natta om henne (när man vet att sover hon mellan oss så somnar hon om klockrent).

Och det där med att jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder. Ja precis. Efter 5 månader var det kört med den saken 😉

~

Ja man kan tycka och tänka en hel massa innan man fått barn, och det är ju egentligen bara en massa gissningar om hur man tror att föräldraskapet kommer att vara och inte vara, och hur man kommer att göra och inte göra. En gammal lärare till mig sa en gång: ”Jag tror att varje normal funtad människa gör för sitt barn vad hon anser är bäst i den situationen som råder, och med de förutsättningarna som hon har”. Väldigt klokt sagt tycker jag!

Leva här och nu- lättare sagt än gjort

Tänk att ju äldre man blir, desto oftare kommer man på sig själv med att sitta och tänka tillbaka till barndomens tid. Och speciellt nu, sedan jag själv blivit Mamma. Och vad svårt det egentligen är att leva i nuet. Här och nu. Antingen tänker man tillbaka på det som varit, eller så funderar man på det som skall komma. Barn däremot, de är EXPERTER på att leva här och nu. Vi skulle nog alla må bättre av att försöka vara här och nu, även i tankarna. Försöka tänka mer som barnen gör. Vara nyfikna. Och inte oroa oss så mycket över saker och ting. Och speciellt inte över de sakerna som vi ändå inte kan påverka. Livet blir som det blir.

Det bästa jag vet är att umgås med vår dotter. Och jag känner att tiden springer iväg. Alltför fort. Jag vill hinna omfamna varje ögonblick.

Doften av minnen

Att öppna kaffeburken på morgonen och känna doften av kaffepulver tar mig direkt tillbaka till någon gång under 90-talet till farmors kök. När en hoppade nerför trappan och ut i köket. Farmor var alltid uppe tidigt, och en kunde alltid finna henne i köket, ståendes vid spisen där hon var i full färd med att koka kaffe (inget bryggkaffe där inte) eller göra iordning blåbärsgröt till farfar. Fina, härliga minnen att tänka tillbaka på <3

Om traditioner

Traditioner.

Och julen framförallt är ju traditionsbunden om något. Mångt och mycket i livet består av rutiner. De rutiner som är mer eller mindre självvalda kan man nästan kalla för traditioner. Men vad betyder egentligen en tradition? Det finns nog lika många svar som människor skulle jag tro. För mig symboliserar ordet tradition något invant. Något tryggt. Något återkommande. Och något självvalt. Mer eller mindre.

I princip från att vi föds så består livet av rutiner. Ät-rutiner. Lägg-rutiner. Sov-rutiner. Och så går det om igen. Runt, runt. Rutiner gör en trygg. Det är en trygghet i att veta vad som kommer härnäst. För då vet jag vad som förväntas av mig, och vad som kommer att ske, och hur jag ska hantera det.

Ja, det var några tankar såhär på kvällningen.

Ett stycke årslista kommer lastad…

Redan 13:e december! Vilket betyder lucia. Vad tiden går fort! Läskigt fort! Det gäller att passa på att njuta här och nu :) Jag tänkte titta på lucia i Nyhetsmorgon på TV4, vilket har blivit lite av en tradition.

Nu när vi redan hunnit till december månad så har det blivit dags att summera året som gått. Och även blicka framåt mot nästa år, mot nya mål, förväntningar och drömmar, och se vad 2017 har att bjuda på. Och här och även här kan du läsa om mina två tidigare årslistor! Listan nedan har jag lånat av: http://underbaraclaras.se/

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut? Tänkte att eftersom jag BARA (öh??) är hemma och är mammaledig, så kan jag ju passa på att plugga upp Svenska B från gymnasiet… Så mitt svar är ja, det gjorde jag. Jag har aldrig pluggat på distans förut, och inte samtidigt som jag har vårt lilla hjärta att ta hand om.

Genomdrev du någon stor förändring? Nej det kan jag nog inte säga att jag gjorde.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja flera stycken faktiskt. Inklusive jag själv! =)

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas? När vår dotter föddes! Den iskalla, snöiga tisdagskvällen den 5 januari <3 Och den 4:e juni såklart! <3 <3 <3

Vilka länder besökte du? None. Jo vänta lite, kom på att vi besökte ju vårat grannland Norge i ca 4 timmar… Vackert, läskigt (vägarna var inte de säkraste) och väldigt olikt Sverige.

Bästa köpet? Vet faktiskt inte.

Gjorde någonting dig riktigt glad? När vår lilla älskling föddes frisk och välskapt! Och att förlossningen gick bra såklart.

Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017? Mer tid. Kan man önska sig det?

Vad önskar du att du gjort mer? Hmm svår fråga…

Vad önskar du att du gjort mindre? Oroat mig mindre över saker och ting som jag inte kan påverka.

Favoritprogram på TV? Bonde söker fru. Och flera av programmen som visas på Discovery Channel, såsom Misfit Garage, Gas Monkey Garage, och programmen som handlar om livet i Alaska.

Bästa boken du läste i år? Tyvärr måste jag säga att jag har inte hunnit läsa en hel bok (förutom Svenska B-boken, den har jag läst alltför väl…)

Största musikaliska upptäckten? Veronica Maggio:s låt ”Sergels torg”. Tycker att den är så bra! Här finner ni den! Klicka och njut vetja!

Vad var din största framgång på jobbet 2016? Har varit mammaledig sedan december 2015,  vilket jag fortfarande roar mig med och njuter av 😀

Största framgång på det privata planet? Att jag lyckades ro i land med mitt distans-svenska-plugg samtidigt som jag var hemma med dottern! Så stolt över mig själv.

Största misstaget? Hmm vet inte ärligt talat.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare pga. dotra! 

Vad spenderade du mest pengar på? Jag får nog tyvärr säga mat, diesel och räkningar. Kanske inte i den ordningen riktigt…

Något du önskade dig och fick?  I julklapp fick jag inte mindre än 2 (!) locktänger till håret. Så här ska lockas hår till nyår!

Något du önskade dig och inte fick? Nej.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? Pappa/morfar kom hit mitt på dagen och vi fikade och på kvällen åkte vi till metropolen Torsåker 😉 och åt födelsedagsmiddag. Jättegod mat bjöds det på med världens bästa sällskap. En riktigt härlig födelsedag med andra ord. Lugnt och skönt, med mina älsklingar.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? En större plånbok haha 😉 :)

Vad fick dig att må bra? När jag fick ett B i betyg på Svenska kursen från gymnasiet som jag pluggade upp. Det bevisar att man kan bara man vill!

Vem saknade du? Mamma. Älskade Mamma.

De bästa nya människorna du träffade? Har träffat en hel del nya människor, bl.a i och med mammagrupperna på Facebook. Jättekul!

Mest stolt över? Min dotter och mitt B i betyg.

Ny insikt? När jag gick i skolan och studerade minns jag att jag inte var ett så stort fan av historielektionerna, dock har jag insett att historia är ju faktiskt väldigt intressant! I min svenskabok stod det en hel del om svenskan och litteraturens historia, och jag måste medge att det var väldigt intressant att läsa om!

Högsta önskan just nu? Att vi får fortsätta att vara friska och må bra.

 

Jaha ni, det var min årslista för 2016. 2017 då? Vad känner jag inför det? Jo jag känner mig både förväntansfull och lite skraj. Förväntansfull inför först och främst lillans kalas som kommer upp snart här i dagarna. Men även till när hon ska ta sina första små steg. Ett litet steg för mänskligheten men ett S T O R T steg för <3

Vidare känner jag mig också förväntansfull inför att få göra iordning gästrummet till Lillans Rum. Att få inreda är bland det roligaste jag vet, så det ska bli jätteskoj. Ja det var några av de stora händelserna som sker nästa år.

Och så skrev jag att jag kände mig en aningens skraj inför 2017 och vad det kommer bära med sig. Och med det sagt menar jag att 2017 är året som Mammas Älskade Barn börjar på förskola… Hjälp!! Hur ska det gå? (Det kommer säkert gå galant, men i augusti 2017 har jag varit hemma i 20 månader, så det blir en stor omställning). Dem (förskolefolket inklusive mig själv) brukar ju ofta säga att inskolning är till för föräldrarna… Och det ligger nog en hel del i det.

Och hörni eftersom jag är ett så stort fan av listor i alla dess slag så kommer härmed en mini-lista :)

Mål 2017: Att läsa fler böcker, påbörja med något mindre/större projekt kring huset, hitta ett jobb, ev. distans-plugga mer.

Förväntningar 2017: Att det blir en fin vår och sommar, att få visa alla vackra vårblommor och gå på upptäcktsfärder med mitt lilla hjärta (om det så bara är på baksidan av huset, så är det ändå ett äventyr, speciellt för lill-hjärtat), att vi påbörjar nåt projekt med eller kring huset.

Drömmar 2017: ”Dream big or go home”  brukar man ju säga, och det är sant! Man ska ha stora drömmar! Sen om de slår in det vet man inte, men drömma kostar inget. Jag drömmer om att fixa iordning huset, min bil i garaget, tomten osv osv.

Tacksamhet

Vet ni vad jag tror? Att ju mer vi jagar lyckan, desto längre bort försvinner den.

Jag andas. Jag lever. Jag hade lyckan och turen att få vakna upp imorse också. Precis som jag gjorde igår.

Jag har turen att jag får sova i en säng. I ett varmt hus. Bredvid min stora kärlek. 

När vi vaknar om morgonen har vi vatten i kranen och mat i kylen. Vi kan äta oss mätta. Vi har aldrig behövt känna hungerns smärta.

Jag har en dusch med varmt vatten och en garderob full av kläder.

Jag får vakna till fåglarnas kvitter varje morgon.

Jag får somna till björkarnas sus varje kväll.

Det är få förunnat på denna jord.

~