Hemma hos mina farföräldrar- tankar från mitt 8-åriga jag

Fast det har passerat många år sedan min Farmor reste till Nangijala, så kan jag fortfarande så väl minnas hur det kändes att komma hem till Farmor och Farfar om somrarna. Kokkaffet som spred en hemtrevlig doft i köket, övervåningen med den lilla gäst-toaletten som fanns till vänster ovanför trappan där vi alltid brukade stå och borsta tänderna. Alla kort och bröllopsbilder som stod på rad efter varann högst upp på bokhyllan i vardagsrummet. De små porslinsfigurerna som även de bodde i bokhyllan, och som jag tyckte så mycket om att titta på. Och inte att förglömma: Clownen Charlie som hade sin plats på kökssoffan.

Farfar som så ofta satt vid köksbordet med en tallrik blåbärsgröt framför sig och ljusugnsbröd i handen när jag och mina föräldrar kom in i köket om morgnarna. Och Farmor som jag minns henne ståendes och baka bröd eller småkakor vid bakbänken vid fönstret. Och de höga köksskåpen som gick nästan ända upp till taket. De gröna vida glaskopparna som mina farföräldrar sedvanligt drack kokkaffet ur.

Jag minns att det fanns speciellt en leksak som vi barn var så förtjusta i, nämligen en leksakstraktor som var ganska stor och som man kunde sitta och trampa runt på, som hade sin boplats under farstubron. Den slogs vi nästan om haha 😉

Tankar om det som var, men nu bara är en dröm

Tänk att få vandra med dig vid min sida, och även om jag inte kan se dig, så är du ändå närvarande, i mina tankar.

I mina tankar vandrar vi gatan fram, vi pratar om ditt och datt och om ingenting. Solen skiner, fåglarna kvittrar och allt är fint.

~

Soliga dagar får mig alltid att tänka på Mamma. Då hon älskade solen, och tog varje tillfälle som gavs till att njuta av dess strålar. Nu när jag själv är mamma, så kan jag se mycket av min mamma i mig själv. Det fina med att vara ute i naturen, att sitta i en skogsdunge som fullkomligt badar i sol och bara njuta. Rofylldheten som lägger sig som ett täcke över mig av att gå en kvällspromenad. Att gå förbi utanför på gatan och blicka in hos folk, och fundera över hur dem lever och vad dem gör.

Under en hyfsat lång period nu har jag drömt en hel del om mitt barndomshem och i området där jag själv växte upp. I drömmarna är jag tillbaka, och allt är som förut, fast ändå inte.

Doften av minnen

Att öppna kaffeburken på morgonen och känna doften av kaffepulver tar mig direkt tillbaka till någon gång under 90-talet till farmors kök. När en hoppade nerför trappan och ut i köket. Farmor var alltid uppe tidigt, och en kunde alltid finna henne i köket, ståendes vid spisen där hon var i full färd med att koka kaffe (inget bryggkaffe där inte) eller göra iordning blåbärsgröt till farfar. Fina, härliga minnen att tänka tillbaka på <3

Hej mitt vinterland!

Vintern gjorde sitt intåg med buller och bång den 1 november och vad vackert det är ute nu! Ett riktigt vinterlandskap :) Det har snöat i princip en veckas tid, så det har kommit ner en hel del… Just nu sitter jag i vardagsrummet och skriver medan Mammas lilla stora älskling sover middag. Den här dagen blir lugn, den enda utflykten vi hade tänkt göra är att ut och gå en sväng och njuta av vintern.

I helgen som var så åkte vi ner till pappa/morfar för han fyllde nämligen år + att vi tände ljus på lillstumpans Mormor- och Farmors grav. Vi satte även varsitt ljus i minneslunden för min mormor och morfar som ligger begravda där. Det var väldigt fint med alla ljus som lyste.

Hemma hos pappa träffade vi släkten och åt god mat och hade det allmänt trevligt :) Lillan kröp runt och charmade oss allihop <3

I present av oss fick han två st. stora koppar att dricka te eller något annat gott ur.

mugg

Det var två st. sådana koppar (se bild ovan) i olika nyanser av grönt.

 Här följer några fler bilder från födelsedags/allhelgonahelgen och några vinter-bilder:

20161105_124120

20161105_125016

20161105_151409

20161105_161322

20161105_164946

20161103_100205 20161103_160651 20161106_145651 20161106_150456

Barndomsminnen…

Hej!

Så var det måndag igen, och helgerna bara springer förbi, medan veckan sniglar sig fram… Alltid samma visa, jag förstår inte… 😉

I helgen har jag och sambon hjälpt mina mostrar med mormors hus eftersom hon ska flytta (hon har fått en lägenhet i ett äldreboende). Det var mycket känslor inom en. Det kändes som att ett kapitel i livet var över, och ett nytt tog vid. Samtidigt som det kommer att bli jättebra för mormor, så var det ändå sorgligt.

Jag gick runt i hennes hus och tittade på sakerna och mindes. Jag har sovit över där flera gånger när jag var liten, både jag själv, och jag och mina kusiner. Det var när både mormor och morfar levde.

Det jag minns från den tiden var att när man var där och sov över så fikade vi väldigt ofta. Kommer ihåg att jag tänkte ”men fikade vi inte för bara en liten stund sedan…?

Och när jag vaknade på morgonen så åt vi ofta rostbröd, med marmelad eller leverpastej och saltgurka på till frukost. Sedan gick vi ut och gick en lång promenad med mormor och morfars hund. Vi gick säkerligen närmare runt en timme, men mysigt var det! Vi gick bl.a. i skogen, där vi gömde hundgodis som hunden skulle leta efter, och så pratade vi ofta om att jag önskade mig en hund.

Vi gick förbi olika hus, och mormor berättade att ”där bor den hunden, och där bor den…” Och så fick man inte säga ordet katt högt, för då började hunden skälla. Och ibland stannade vi till i en lekpark som ligger i skogen, och jag hann leka lite grand också :)

Sedan när vi kom in igen efter vår långa promenad brukade vi sätta oss och vila ibland eller så ställde sig mormor och gräddade plättar, (min dåvarande och nuvarande favoritmat 😉 ) så att det osade i hela köket.

Och sedan åt jag så många plättar jag bara kunde få i mig :)

Ibland åkte vi och handlade nere i deras lilla centrum. Då gick vi alltid på Konsum som det hette på den tiden 😉 Och morfar körde, och vi stod alltid parkerade i Konsums p-garage.

När vi sedan kom tillbaka hem till dem igen, brukade vi ibland spela ett sällskapsspel som heter ”Hälsoresan”. Det tyckte jag var så roligt. Och vips som det var kom mamma och pappa, och vistelsen hos mormor och morfar var över för denna gången!