Bland syrénbuskar, päronträd och ett timrat vindskydd – helgen gick i kärlekens tecken

Som rubriken lyder så gick den gångna helgen i kärlekens tecken <3 Det var nämligen så att min ena kusin gifte sig med sin fästmö, och jag och maken hade vår första bröllopsdag dagen därpå.

Både vigselceremonin och den efterföljande bröllopsmiddagen + festen hölls på Nygårds Värdshus i Täby. Efter ceremonin så var det mingel tills det blev dags att sätta sig till bords för att inta den smarriga 3-rättersbröllopsmiddagen. Och den gick inte av för hackor den inte! Den var så god! Tyvärr så hann jag inte ta några bilder på för- och huvudrätten, (den slank ner i ett nafs, så god som den var haha, nä skämt åsido, men god var den) men en bild på efterrätten fick jag iallafall! :)

Ett urval av bilder från bröllopet:

20170603_142421Nygårds Värdshus

20170603_151756

Åh, båda två var så fina, och brudens klänning var så vacker! Alltså WOW :)

20170603_151354

Nygifta! Och hörni kolla släpet! :)

20170603_165815 20170603_165820

Vacker utsikt!

20170603_153515

Syrén… Doftade ljuvligt!

20170603_200107

Efterrätten :)

Efter bröllopsmiddagen och alla jättefina tal (som gjorde att jag satt med tårar i ögonen, pga. att jag blev så rörd) var det mingel en trappa upp innan det hade blivit dags för den smaskiga bröllopstårtan med tillhörande kaffe och avec. Efter att vi hade avnjutit den smaskiga tårtan så hade det blivit dags för de nygifta att dansa brudvalsen innan vi övriga klev upp på dansgolvet och shake:ade loss :) Det var verkligen jätteroligt! Inte var dag som man dansar med sina släktingar. Efter att vi hade dansat en bra stund till det inhyrda bandet hade det blivit dags att tacka för oss och bege oss hem till morfar för att få några timmars skönhetssömn. Vi hade en riktig toppendag och kväll!

Efter att jag och maken hade sovit några välbehövliga timmar hemma hos morfar och intagit frukost tillsammans satte vi oss i bilen och styrde norröver och hemåt. Väl hemma igen väntade vår lilla älskling tillsammans med grannarna som hade varit barnvakt. Och det hade gått hur bra som helst! Hon hade knappt sagt ett pip innan hon hade somnat i sin säng där på lördagskvällen. När vi hade tackat så mycket för hjälpen och ätit en snabblunch begav vi oss bort till sjön på andra sidan stora vägen. Där finns det ett timrat vindskydd med tillhörande ved och en kamin. Så medan mannen gjorde iordning en liten brasa, dukade jag fram kaffe och kaka till oss, och så satt vi där alla tre och fikade och tittade ut över sjön. Och det var så behagligt må ni tro! Det enda som hördes var vattnet som kluckade mot några båtar som låg förtöjda vid bryggan, måsarnas skri och vindens sus. Och självklart Lillans prat på hennes språk 😉 terapi för själen!

20170604_15173820170604_14342120170604_150056Det var fullt av grodyngel under bryggan

8 år av saknad…

Idag är det inte vilken dag som helst, för det är nämligen min Mammas och Idas Mormors födelsedag. 66 år sedan min mor såg dagens ljus för allra första gången, och 8 år sedan hon gick bort.

Jag har tänt ett litet ljus bredvid Mammas fotografi och även ställt dit en bukett med vackra tulpaner. Tulpaner var en av Mammas favoritblommor, och därför blir jag alltid extra glad när jag ser tulpaner.

20170130_184340

Mamma du är så oändligt älskad och saknad…

Innan vs. efter barn

Jag vet att jag har skrivit en sådan här lista förut, men här kommer ytterligare en till, om sådant som är ”på tapeten” hemma hos oss nuförtiden.

Insikter innan vs. efter barn:

Innan:

Det fanns en tid i livet (den är inte alltför långt borta egentligen, dock känns den som ljusår bort) då man behövde ställa alarmet på sin mobil för att komma upp i tid.

Efter:

Ställa alarmet på mobilen kan jag strunta i nuförtiden :) Vi har ett eget litet ”alarm” som väcker oss i tid varje morgon.

~

Innan:

Förr i tiden (innan barn vill säga)tyckte jag att det kunde vara så stökigt när man kom hem till någon som hade barn. Det låg ju liksom leksaker och grejer slängda lite överallt och ingenstans.

~

Efter:

NU förstår jag hur den mamman eller pappan tänkte. det är absolut ingen idé att städa för om 0,2 sekunder är det kaos igen.

~

Innan:

Egentid var väl någonting man i stort sett hade hela tiden förut?

Efter:

Att gå och handla, helt själv på affären, och kunna stå och smygläsa tidningarna i tidningsstället utan att bli avbruten. Det ni.

~

Innan:

Diverse kroppsvätskor (ni förstår nog vilka jag menar) innan man fick barn var bara så äckligt så det inte var klokt. Och speciellt någon annans! (Menar den tiden som jag arbetade på småbarnsavdelningen på en förskola, HEJ dubbla plasthandskar vid blöjbyte liksom).

Efter:

NU om något är jag avslappnad till vad allt vad kroppsvätskor heter. Lite kräk eller snor på ens tröja, vad gör väl det? Värre katastrofer har väl skett?

~

Innan:

Minns när man kunde sitta på toaletten ifred och filosofera över livet.

Efter:

Sitta ifred på toaletten nuförtiden? Ja när mannen är hemma, annars ICKE. Direkt är Mammas hjärta där och öppnar blöjhinken (och om det vill sig illa plockar ut innehållet ur den innan jag hinner stoppa henne…), ställer sig bakom mig och tittar ner i toaletten (och funderar väl troligtvis på varför jag sitter där för), öppnar mitt badrumsskåp och plockar ut det som hon kan få tag i, öppnar pappans badrumsskåp och kikar in, tittar ner i toaletten igen och försöker kasta i det hon håller i handen.

~

Innan:

När jag får barn ska barnet bara sova i sin egna säng. Och jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder och bla bla, bla… Mm jo visst…  Det gick ju sådär med det.

Efter:

Sova i egen säng för all del, men vad gör man när dottern vaknar mitt i natten och vägrar somna om, och man själv har sovit en dryg timma, inte ställer man sig då och försöker natta om henne (när man vet att sover hon mellan oss så somnar hon om klockrent).

Och det där med att jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder. Ja precis. Efter 5 månader var det kört med den saken 😉

~

Ja man kan tycka och tänka en hel massa innan man fått barn, och det är ju egentligen bara en massa gissningar om hur man tror att föräldraskapet kommer att vara och inte vara, och hur man kommer att göra och inte göra. En gammal lärare till mig sa en gång: ”Jag tror att varje normal funtad människa gör för sitt barn vad hon anser är bäst i den situationen som råder, och med de förutsättningarna som hon har”. Väldigt klokt sagt tycker jag!

Det finaste som hänt mig…

…är du, Älskade lilla barn.

Önskar att jag kunde stoppa tiden, vill inte att den ska springa iväg.

Önskar att det fanns en paus-knapp. Till alla dem här stora, viktiga händelserna här i livet. Som till när Du föddes.

Som till när Du tittar på mig, med dina stora, klarblå ögon. Då svämmar mitt mammahjärta över av kärlek till dig!

Tänk om du kunde se precis hur underbar och fantastisk du är. Tänk om du kunde se dig själv genom mina ögon.

Jag älskar dig.

Störst av allt är kärleken.

Mors dag, Mamma Mia och saknaden efter Mamma

Mitt första år som jag stolt kan kalla mig själv för Mamma såhär idag på Mors dag. Idag har jag tänkt en hel del på min Mamma. Vad vi hade gjort en dag som denna om hon hade levt. Hade mamma och pappa kanske varit här hemma hos oss och hälsat på? Eller hade jag och Ida kanske varit hem till dem idag? Hade de bott kvar i huset i Täby? Eller hade de bott i en lägenhet som de pratade om ibland? Hade vi kanske träffats ute på landet idag? Så många frågor, men inga svar…  Tiden läker inte alla sår, den gör det bara lättare att leva med dem. 

När jag nattade våran älskade dotter idag, och satt och sjöng godnatt-visor för henne, så började tårarna rinna. Jag satt och tänkte på när jag själv var liten och min mamma sjöng ”Sov du lilla videung” för mig. Tiden går så fort. Det är ofta, ofta som jag känner att jag skulle vilja stoppa tiden. Speciellt nu sedan jag själv fått barn. Jag vill bara vara kvar i stunden.

Jag satt där på sängkanten nu ikväll och tänkte: ”vad kommer våran dotter minnas att jag sjöng för sånger för henne när hon var liten?” Jag satt och tänkte tillbaka till för en ca 20 år sedan, då jag var 10 år och jag minns så väl när vi var i skogen vid Lilla sjön och plockade gula kantareller, och blåbär. Vi sjöng alltid ”vi gå över daggstänkta berg fallera…” Den hörde liksom till på något vis.

På tv nu ikväll visade dem långfilmen Mamma Mia! på 1:an. När den var ny (2008) gick jag och Mamma och såg den på bio. Åh jag tyckte att den var så bra! Det tycker jag i och för sig idag med! Det var många minnen som dök upp när jag återsåg den ikväll.

Mamma. Det är så mycket jag skulle vilja säga till dig, som aldrig blev sagt. Så många frågor som inte kan få något svar. Funderingar som alltid kommer att stanna vid att vara just funderingar- utan svar. Det är så mycket som jag vill berätta om för dig. Så många platser som vi aldrig hann besöka. Men jag hoppas och tror att någon dag möts vi igen <3 Tills dess ska jag vara den bästa mamman som jag bara kan till Älskade Ida <3 

Om vårkänslor, rikedom och lycka

Åh det är såå fint ute nu! På bara ett par dagar har allting blivit grönt och ljuvligt! Och ett, tu, tre så blommar säkert häggen snart också :) :)

I gräsmattan växer det många olika blommor, och i år verkar det finnas fler vitsippor än tidigare år, och det ser ut som en hel massa öar med vitsippor. Jättevackert.

Just nu är min kära pappa här på besök, han gick och lade sig för en liten stund sedan. Och sambon jobbar och dottern sover. Jag tänkte strax göra detsamma jag med.

Jag känner mig så rik! Det finns så många sätt att vara rik på, det finns nog lika många sätt som det finns människor skulle jag tro. Oftast mäts rikedom i pengar. Och visst, pengar är bra till en himla massa. Det kan jag inte sticka under stol med. MEN lycka kan inte köpas för pengar. Och visst är det så att materiell lycka är INGENTING mot vad känslomässig lycka är. Alltså lyckan och glädjen som en annan människa och/eller ett husdjur kan ge en. Det är den sanna lyckan! Att ge kärlek föder ännu mer kärlek i sin tur. Tänk vilken bra plats jorden skulle vara om ALLA accepterade varandras olikheter.

Den lyckan och den glädjen som jag känner när vår älskade dotter vaknar på morgonen och tittar på en och LER. Det går inte att beskriva. Snacka om att man får världens bästa uppvaknande <3 =)

Jag känner mig rik, först och främst för att jag har världens underbaraste dotter och en underbar sambo. Jag har nära och kära runtomkring mig som är guld värda. Jag har förmånen att få bo såhär vackert och rofyllt ute på landet. Att bara kunna öppna dörren och andas in den friska luften. Kunna blicka ut över äng och skog. Här är det inte ett öronbedövande buller som hörs, utan en öronbedövande tystnad.

Näe nu måste jag gå och lägga mig. Natti natti!

20160430_183100

Sådana här blommor växer det i trädgården. Någon som vet vad dem heter?

20160506_133557

Den här damen hade födelsedag tidigare i veckan. Det firades med extra god mat! Hon blev en hel tass gammal (5år)

20160506_151814

Små, små fötter som sätter sina avtryck på jorden. Och som kände på gräset för allra första gången!

20160508_163334Det blev parisare till middagen i veckan som var. Mums!

20160508_190621

Underbart!!!

20160511_163819

Som alltid… Hon tar alla chanser hon får till att ligga i vagnen…

En liten prins har fötts!

Jag läste för en liten stund sedan att Sverige har fått en ny liten prins! Kl.18:28 föddes han på Danderyds Sjukhus. Och de stolta föräldrarna är ju Prins Carl-Philip och Prinsessan Sofia. Och självklart börjar jag ju att tänka tillbaka på när min och sambons älskade dotter föddes <3 Den där jättejättekalla tisdagskvällen på Gävle Sjukhus.

Hur det kändes när hon föddes, vad jag tänkte när jag såg henne för allra första gången, när jag höll i henne den där allra första gången, när jag ammade henne, när hon låg på mitt bröst och sov, och när vi skulle åka hem den där allra första gången, hur overkligt men helt UNDERBART allting kändes!

Kärleken man har till sitt barn, den går verkligen inte att beskriva i ord. Jag trodde aldrig att man kunde älska någon så mycket, men det kan man!

Att bry sig om är bara ett annat ord för att älska någon

Att ligga bredvid på golvet och studera våran dotter som fascinerat betraktar sin omgivning.

Att lära.

Att vyssja.

Att mata.

Att trösta.

Att byta blöjan.

Att hjälpa.

Att vägleda.

Att berömma.

Att oroa sig.

Att sjunga godnattvisor.

Att krama och pussa.

Att leka tillsammans.

Att upptäcka.

Med andra ord- att älska en annan liten människa, som innan vi vet ordet av inte är så liten längre. Dock kommer hon alltid att vara mammas lilla flicka <3

Promenad

Just nu ligger våran dotter och sover i sin pappas famn, och innan hon somnade så tittade hon på oss och log världens leende! Vet inte om det var ett så kallat reflexleende eller om det var ett riktigt leende, men när hon ler då är det som att hela världen stannar upp och man smälter totalt! 

Det har ju varit så himlans kyligt utomhus i princip sedan hon föddes, men häromdagen så var det faktiskt mildgrader ute så vi kunde äntligen ut och gå med vagnen. Och det var så mysigt! Man kände verkligen hur mycket piggare man blev, och hur härligt det var att komma ut i friska luften.

20160127_152310

Första vagnpromenaden själva

20160127_152256

Det ser inte ut som att det ligger någon däri, men tror mig, hon ligger där :)