Älskar livet på landet!

Så länge jag kan minnas har jag alltid älskat landsbygden. Kommer ihåg när jag var yngre, runt 20 nånting, då kunde jag ta bilen ibland och bara åka iväg. Ofta med stereon på hög volym :) Och då ofta ut på landsbygden. Dels för att jag tycker väldigt mycket om att köra bil, och för att komma hemifrån en stund för mig själv, och se ängar och åkrar, hästar och kossor och underbara vackra vyer.

Min pappa har ett lantställe uppe i Roslagen, där jag varit så länge jag kan minnas. Var bara ett par månader gammal när jag kom dit första gången. Man kan säga att jag är uppväxt både på lantstället, och hemma i radhuset. Så det är nog inte så konstigt att jag älskar landsbygden.

Jag kommer ihåg att när jag var yngre (körkort-ålder) då var jag så impulsiv. Jag hade liksom inte ro till saker och ting. Det enda som gällde var att vara ute och fara omkring med kompisar, (men så har väl i princip varenda kotte känt någon gång i livet). Det är jag i och för sig fortfarande, men inte på samma sätt, och inte lika mycket och ofta. Om jag fick lust med någonting, då gjorde jag det. Minns den gången jag och en nära vän satt i Mörby Centrum och lunchade tillsammans och vi funderade över vad vi skulle hitta på. Då jag kom på den just då ypperliga idén att åka upp till Grisslehamn, (ska tilläggas att detta var en söndag, så vi kunde inte på något sätt sova över på lantstället) bara för att köra bil, lyssna på musik och umgås. Och till Grisslehamn är det långt, speciellt från Mörby Centrum, det är ju även långt från Norrtälje, som ändå ligger ”där uppe” i Roslagen.

Jag känner verkligen sådan ro när jag kommer hem hit. Det gjorde jag inte när vi bodde i Upplands-Väsby.

Sagt och gjort, vi åkte. Snacka om att slösa pengar på bensin, men så såg man det ju inte då. Då såg man det som en rolig road-trip bara :) Man levde litegrand för stunden på den tiden. När jag tänker tillbaka på det minnet, om det hade varit idag vi suttit i Mörby Centrum, ett köpcentrum fullt med en massa bra affärer, hade jag nog tänkt annorlunda. På den tiden var jag inte mycket sällskap att ha med när någon skulle shoppa. Jag tyckte att det var sååå tråkigt. Minns att en vän till mig sa att jag nästan var värre än hennes brorsa att gå i affärer med 😛 Men nuförtiden är det annorlunda minsann! Nu är det jag som kan gå länge, länge i en affär och titta och prova kläder. Och jag kan gå extra länge om jag kommer in i en inredningsbutik 😉

Det jag vill ha sagt med det här inlägget är att det är inte så konstigt att jag och sambon köpte ett hus på landet, som jag så länge önskat :)

Vad är då det bästa med att bo på landet enligt mig?

~ Tystnaden, att man kan gå ut och det är tyst

~ Årstiderna blir så mycket vackrare och märks intensivare här på något sätt

~ De vackra vyerna, när jag tittar ut genom fönstret ser jag flera ängar och åkrar, några kossor och får :)

~ Närheten till naturen, på ett par sekunder är jag i skogen

Älska lantlivet!

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>