Innan vs. efter barn

Jag vet att jag har skrivit en sådan här lista förut, men här kommer ytterligare en till, om sådant som är ”på tapeten” hemma hos oss nuförtiden.

Insikter innan vs. efter barn:

Innan:

Det fanns en tid i livet (den är inte alltför långt borta egentligen, dock känns den som ljusår bort) då man behövde ställa alarmet på sin mobil för att komma upp i tid.

Efter:

Ställa alarmet på mobilen kan jag strunta i nuförtiden :) Vi har ett eget litet ”alarm” som väcker oss i tid varje morgon.

~

Innan:

Förr i tiden (innan barn vill säga)tyckte jag att det kunde vara så stökigt när man kom hem till någon som hade barn. Det låg ju liksom leksaker och grejer slängda lite överallt och ingenstans.

~

Efter:

NU förstår jag hur den mamman eller pappan tänkte. det är absolut ingen idé att städa för om 0,2 sekunder är det kaos igen.

~

Innan:

Egentid var väl någonting man i stort sett hade hela tiden förut?

Efter:

Att gå och handla, helt själv på affären, och kunna stå och smygläsa tidningarna i tidningsstället utan att bli avbruten. Det ni.

~

Innan:

Diverse kroppsvätskor (ni förstår nog vilka jag menar) innan man fick barn var bara så äckligt så det inte var klokt. Och speciellt någon annans! (Menar den tiden som jag arbetade på småbarnsavdelningen på en förskola, HEJ dubbla plasthandskar vid blöjbyte liksom).

Efter:

NU om något är jag avslappnad till vad allt vad kroppsvätskor heter. Lite kräk eller snor på ens tröja, vad gör väl det? Värre katastrofer har väl skett?

~

Innan:

Minns när man kunde sitta på toaletten ifred och filosofera över livet.

Efter:

Sitta ifred på toaletten nuförtiden? Ja när mannen är hemma, annars ICKE. Direkt är Mammas hjärta där och öppnar blöjhinken (och om det vill sig illa plockar ut innehållet ur den innan jag hinner stoppa henne…), ställer sig bakom mig och tittar ner i toaletten (och funderar väl troligtvis på varför jag sitter där för), öppnar mitt badrumsskåp och plockar ut det som hon kan få tag i, öppnar pappans badrumsskåp och kikar in, tittar ner i toaletten igen och försöker kasta i det hon håller i handen.

~

Innan:

När jag får barn ska barnet bara sova i sin egna säng. Och jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder och bla bla, bla… Mm jo visst…  Det gick ju sådär med det.

Efter:

Sova i egen säng för all del, men vad gör man när dottern vaknar mitt i natten och vägrar somna om, och man själv har sovit en dryg timma, inte ställer man sig då och försöker natta om henne (när man vet att sover hon mellan oss så somnar hon om klockrent).

Och det där med att jag ska inte ge mitt barn onyttigheter innan en viss ålder. Ja precis. Efter 5 månader var det kört med den saken 😉

~

Ja man kan tycka och tänka en hel massa innan man fått barn, och det är ju egentligen bara en massa gissningar om hur man tror att föräldraskapet kommer att vara och inte vara, och hur man kommer att göra och inte göra. En gammal lärare till mig sa en gång: ”Jag tror att varje normal funtad människa gör för sitt barn vad hon anser är bäst i den situationen som råder, och med de förutsättningarna som hon har”. Väldigt klokt sagt tycker jag!

blogstats trackingpixel

Skogsprommis med Wilma

När Älsklingen sov sin middagslur passade jag och Wilma (som är här hos oss och hälsar på i ett par dagar) på att gå ut på tomten. Ut över gräsmattan, rundade vedboden och in i skogen. Det var så mysigt att vara i skogen, om än bara för en liten stund. Ibland behövs det inte så mycket för att man ska komma ner i varv.

Jag älskar verkligen att vi just bor där vi bor! Vi har grannar, men inte för nära inpå. Vi har en liten badsjö en knapp minut bort och vi har skogen precis bakom huset. Det finns en glänta en liten bit in skogen som brukar bada i solsken vackra vårdagar. Den syns knappt från huset, men sitter man där så har man full uppsikt över garaget, vedboden och huset.

Lillan ligger och sussar så gott fortfarande och jag tänkte sätta mig och läsa en bok. Att få tid till att läsa var ju även en förhoppning inför 2017, så det gäller att att passa på när lässtunderna kommer :)

blogstats trackingpixel

Saknaden

Vinden drar i mitt hår

Jag fäller en ensam tår

Jag minns orden som du sa

Saknaden efter det som va´

~

blogstats trackingpixel

Leva här och nu- lättare sagt än gjort

Tänk att ju äldre man blir, desto oftare kommer man på sig själv med att sitta och tänka tillbaka till barndomens tid. Och speciellt nu, sedan jag själv blivit Mamma. Och vad svårt det egentligen är att leva i nuet. Här och nu. Antingen tänker man tillbaka på det som varit, eller så funderar man på det som skall komma. Barn däremot, de är EXPERTER på att leva här och nu. Vi skulle nog alla må bättre av att försöka vara här och nu, även i tankarna. Försöka tänka mer som barnen gör. Vara nyfikna. Och inte oroa oss så mycket över saker och ting. Och speciellt inte över de sakerna som vi ändå inte kan påverka. Livet blir som det blir.

Det bästa jag vet är att umgås med vår dotter. Och jag känner att tiden springer iväg. Alltför fort. Jag vill hinna omfamna varje ögonblick.

blogstats trackingpixel

Dags att infria nyårslöftet!

Igår måndag var morfar här och hälsade på oss. Det var lika trevligt som det brukar vara :) Han var även barnvakt åt självaste 1-åringen medan mamman infriade sitt nyårslöfte! Och vad är det för nyårslöfte kanske ni nu undrar? Jo det är så att jag har velat bli blodgivare sedan ett tag tillbaka, men jag har varit tvungen att vänta då jag först var gravid, och sedan måste man vänta ytterligare minst 9 månader efter förlossningen. Men nu så!

Så igår när blodbussen var uppe på byn skrev jag in mig där och fick ta blodprov för att se om jag får bli blodgivare eller inte (håller tummarna!). Om ca en månad får jag veta, så om det går vägen så kan jag ge blod nästa gång som bussen kommer hit, vilket är i april-maj någon gång :)

Det kändes verkligen så himlans bra i hjärtat! Om man tänker tanken att mitt blod kan vara skillnaden på liv eller död för en annan människa, ja då är inte valet så svårt! Självklart vill jag hjälpa till. Alla kan vi göra någonting, stort som smått för att vår värld ska bli en bättre plats.

20170109_153349

Superduper-hi-tech-lastbil!

Och efter blodgivarbesöket föreslog morfar att vi skulle gå på kondis (mitt favvo-kondis dessutom!)- Bakerian. Där fick jag välja vad jag ville och jag valde (den första för i år) en semla! Och morfar var så snäll som köpte en egen kanelbulle till Lilla hjärtat :) Mysigt var det!

20170109_155602

blogstats trackingpixel

1-årskalas nummer 2

I lördags firade vi lilla hjärtats 1-årsdag för andra gången. Kalaset ägde rum hemma hos morfar, och det blev riktigt lyckat! Var jätteskoj att träffa släkten igen, och lilla damen fick så mycket fina presenter!

Alltid festligt med vimplar :)

20170107_135103

Och ballonger!

20170107_135108 20170107_135122 20170107_135146

En av tårtorna :) Blev riktigt nöjd med dem måste jag säga :)

20170107_151837

Självklart ett <3 på tårtan till vårat <3

20170107_151849 20170107_190650

blogstats trackingpixel

1-årskalas!

Igår den 5 januari fyllde våran stora (lilla) älskling 1 år! Det går så fort! Så nu är hon liksom inne på sitt andra levnadsår, det känns ju som att det inte var längesedan som vi var nyss hemkomna från BB med vårt lilla knyte!

Det blev en mysig födelsedag, morfar och några grannar kom över på tårtkalas. Och lillan grabbade tag i sin tårtbit och tryckte in halva i munnen. Är det kalas så är det!

Hon fick så mycket fina paket, leksaker och kläder, verkligen toppenbra!

Det var precis lika kallt och lika mycket snö som det var för ett år sedan. -20 grader kallt och ett riktigt vackert vinterlandskap utanför dörren :)

Ballonger är ju ett måste på födelsdan!

20170105_125600

Vinterlandskap :)

20170105_125620

20170105_140422

Passade på att dricka kaffe ur mormors (Idas gammelmormors) kaffekoppar!

20170105_140532

Nalle-banan-sockerkaka bjöds det bl.a på

20170105_141537

1-årstårtan!

20170105_141602

20170105_141650

Sju sorters kakor :)

20170105_141656

20170105_141703

Jag bara älskar tulpaner! Och rosor med för den delen! Men tulpaner påminner så mycket om våren, om allt det vackra vi har att vänta… :)

20170105_185506

En pralin någon?

20170106_122203

blogstats trackingpixel

Ett nytt år- välkommen 2017!

2017.

Smaka på ordet. Det känns nytt, och fräscht. Precis som ett nytt år ska göra.

Det känns nästan lite andäktigt att sitta här och skriva de allra första meningarna på 2017! Ett nytt år är som ett oskrivet blad, och det är upp till oss var och en att fylla detta ”blad” (som lär bli till en hel bok innan nästa nyårsafton) med det som gör livet värt att leva!

Denna allra första dag på 2017 har vi varit jätteslöa, bara suttit och slappat i soffan och tagit igen oss. Det kan i och för sig vara härligt det med ibland :)

Så nu är det januari 2017. Det känns riktigt bra faktiskt.

Det här är året då Lillan blir 1 helt år gammal! (hjälp var tar tiden vägen…?!). Endast 4 (snart 3!) dagar kvar.

Det här inlägget skrev jag för exakt 1 år sedan, skoj att titta tillbaka på. Och detta år vill jag, precis som det förra, fylla med hinkvis av kärlek, glädje, positivitet, kunskap, tacksamhet, lycka och en hel massa skratt i stil med jag-håller-nästan-på-att-kissa-på-mig-av-skratt!

20170101_201053

Såhär ska livet vara, som en god efterrätt!

blogstats trackingpixel